Generellt gäller att ytmonterade golvvärmesystem i nybyggnation är dyrare i inköp än ingjutna golvvärmesystem. Dock har byggnaden ett driftskede (60 år ekonomisk livslängd), där driften  har stor betydelse både ekonomiskt och utifrån miljöpåverkan. I drift är ytmonterade system mer energieffektiva än ingjutna system. För att ingjutna system ska bli mer energieffektiva, utförs ibland sk dubbelgjutning, där man efter första gjutningen lägger isolering, värmerören och sedan ett tunnare skikt med betong. Denna metod blir dyrare än vid enkelgjutning och tar betydligt längre tid.

I renoverings- och ombyggnadssektorn är ytmonterade system det givna alternativet.

• Inom renoveringssammanhang är det enklare att installera ytmonterade system (man slipper bila ner rör i betongen). Pågjutning innebär en väsentlig höjning av golvnivån.
• För mellanbjälklag är ytmonterade system det enda och självklara alternativet, inte minst utifrån bjälklagets bärighet och vikt.
• Ytmonterade system är mer energieffektiva. Dessa är enklare att styra och reglera: systemet avger värme när det behövs och upphör att avge värme när temperaturen inne stiger. Ingjutna system hinner inte reagera när utetemperaturen svänger snabbt.
• Systemen kräver i regel lägre framtemperaturer än ingjutna system. Anledningen är att värmen tillförs invid golvytan. Således har värmen lättare att ta sig uppåt än i de fall där slingorna ligger långt ner i konstruktionen. Därmed blir även de nedåtriktade förlusterna mindre.
• Risken för läckage vid installationsutförandet är större vid ingjutning. Åtgärd vid läckage är uppenbarligen enklare vid ytmonterade system.

Gör en egen bedömning – vilken förläggning innebär mindre risker för olyckor?

I en serie simuleringar utförda av Avdelningen för byggnadsteknik, KTH, vilka presenterades vid ett seminarium på Nordbyggmässan 1996, visades vilka termiska egenskaper olika utföranden för golvvärme har. Framförallt skulle trögheten i systemet belysas. Som villkor ökades vattentemperaturen i ett enda steg med 1 ° C. Det som studerades var hur lång tid det tog för förändringen att ske, dvs hur lång tid det tog för värmen att fullt ta sig igenom den ovanliggande golvkonstruktionen.

Förutsättningen var en golvkonstruktion motsvarande platta på mark där plattans tjocklek var totalt 150 mm med 150 mm underliggande isolering. Rörens c-avstånd var 300 mm. Som ytskikt användes 8mm klinkerplattor med fix (4 mm).

I simuleringarna för det ingjutna golvvärmesystemet placerades rören så att det fanns

1. 110 mm betong ovanför rörets hjässa;
2. 55 mm betong ovanför rörets hjässa;
3. 30 mm betong ovanför rörets hjässa.

I en fjärde simulering installerades istället ett ytmonterat system som är likt Flooréwa, men hade här c-avståndet 300 mm och aluminiumfolie med tjockleken 0,5 mm.

Ett sätt att beskriva trögheten är med en sk tidskonstant, som i det här sammanhanget är den tid det tog innan förloppet hade ”svängt in”. Här definierades tidskonstanten som den tid det tog för 63% av förloppet att ske, innan all värme tagit sig igenom konstruktionens yta.

Resultaten visas nertill.

Följande slutsatser kan dras från beräkningsexemplet:

• Ju närmare golvytan slingan ligger, desto effektivare värmeavgivning (man får mer effekt uppåt per grad Celsius). Även betongen har en viss värmeisolerande egenskap i golvvärmesammanhang, framförallt om rören gjuts djupt ner i konstruktionen.
• På grund av betongens värmelagrande förmåga, blir konstruktionen trög. Det tar tid för värmen att vandra genom betongmassan. I figur 6a syns att ingen värme avges från golvytan den första timmen eftersom värmen måste genom betongkakan.
• Ytmonterade system reagerar snabbt för att bemöta värmebehovet som uppstår, med en lägre vattentemperatur än för de ingjutna system. Det som inte framgår i figur 6c är att golvytetemperaturen blir rätt ojämn: man riskerar känna var rören är placerade. ”Knäet” som syns i figur 6d beror på att värme snabbt leds uppåt i initiala skedet. Därefter värms betongplattan inunder systemet successivt, och vartefter plattan blir varmare avges mer värme uppåt.