Generellt gÀller att ytmonterade golvvÀrmesystem i nybyggnation Àr dyrare i inköp Àn ingjutna golvvÀrmesystem. Dock har byggnaden ett driftskede (60 Är ekonomisk livslÀngd), dÀr driften  har stor betydelse bÄde ekonomiskt och utifrÄn miljöpÄverkan. I drift Àr ytmonterade system mer energieffektiva Àn ingjutna system. För att ingjutna system ska bli mer energieffektiva, utförs ibland sk dubbelgjutning, dÀr man efter första gjutningen lÀgger isolering, vÀrmerören och sedan ett tunnare skikt med betong. Denna metod blir dyrare Àn vid enkelgjutning och tar betydligt lÀngre tid.

I renoverings- och ombyggnadssektorn Àr ytmonterade system det givna alternativet.

• Inom renoveringssammanhang Ă€r det enklare att installera ytmonterade system (man slipper bila ner rör i betongen). PĂ„gjutning innebĂ€r en vĂ€sentlig höjning av golvnivĂ„n.
• För mellanbjĂ€lklag Ă€r ytmonterade system det enda och sjĂ€lvklara alternativet, inte minst utifrĂ„n bjĂ€lklagets bĂ€righet och vikt.
• Ytmonterade system Ă€r mer energieffektiva. Dessa Ă€r enklare att styra och reglera: systemet avger vĂ€rme nĂ€r det behövs och upphör att avge vĂ€rme nĂ€r temperaturen inne stiger. Ingjutna system hinner inte reagera nĂ€r utetemperaturen svĂ€nger snabbt.
• Systemen krĂ€ver i regel lĂ€gre framtemperaturer Ă€n ingjutna system. Anledningen Ă€r att vĂ€rmen tillförs invid golvytan. SĂ„ledes har vĂ€rmen lĂ€ttare att ta sig uppĂ„t Ă€n i de fall dĂ€r slingorna ligger lĂ„ngt ner i konstruktionen. DĂ€rmed blir Ă€ven de nedĂ„triktade förlusterna mindre.
• Risken för lĂ€ckage vid installationsutförandet Ă€r större vid ingjutning. ÅtgĂ€rd vid lĂ€ckage Ă€r uppenbarligen enklare vid ytmonterade system.

Gör en egen bedömning – vilken förlĂ€ggning innebĂ€r mindre risker för olyckor?

I en serie simuleringar utförda av Avdelningen för byggnadsteknik, KTH, vilka presenterades vid ett seminarium pÄ NordbyggmÀssan 1996, visades vilka termiska egenskaper olika utföranden för golvvÀrme har. Framförallt skulle trögheten i systemet belysas. Som villkor ökades vattentemperaturen i ett enda steg med 1 ° C. Det som studerades var hur lÄng tid det tog för förÀndringen att ske, dvs hur lÄng tid det tog för vÀrmen att fullt ta sig igenom den ovanliggande golvkonstruktionen.

FörutsÀttningen var en golvkonstruktion motsvarande platta pÄ mark dÀr plattans tjocklek var totalt 150 mm med 150 mm underliggande isolering. Rörens c-avstÄnd var 300 mm. Som ytskikt anvÀndes 8mm klinkerplattor med fix (4 mm).

I simuleringarna för det ingjutna golvvÀrmesystemet placerades rören sÄ att det fanns

1. 110 mm betong ovanför rörets hjÀssa;
2. 55 mm betong ovanför rörets hjÀssa;
3. 30 mm betong ovanför rörets hjÀssa.

I en fjÀrde simulering installerades istÀllet ett ytmonterat system som Àr likt Flooréwa, men hade hÀr c-avstÄndet 300 mm och aluminiumfolie med tjockleken 0,5 mm.

Ett sĂ€tt att beskriva trögheten Ă€r med en sk tidskonstant, som i det hĂ€r sammanhanget Ă€r den tid det tog innan förloppet hade ”svĂ€ngt in”. HĂ€r definierades tidskonstanten som den tid det tog för 63% av förloppet att ske, innan all vĂ€rme tagit sig igenom konstruktionens yta.

Resultaten visas nertill.

Följande slutsatser kan dras frÄn berÀkningsexemplet:

• Ju nĂ€rmare golvytan slingan ligger, desto effektivare vĂ€rmeavgivning (man fĂ„r mer effekt uppĂ„t per grad Celsius). Även betongen har en viss vĂ€rmeisolerande egenskap i golvvĂ€rmesammanhang, framförallt om rören gjuts djupt ner i konstruktionen.
• PĂ„ grund av betongens vĂ€rmelagrande förmĂ„ga, blir konstruktionen trög. Det tar tid för vĂ€rmen att vandra genom betongmassan. I figur 6a syns att ingen vĂ€rme avges frĂ„n golvytan den första timmen eftersom vĂ€rmen mĂ„ste genom betongkakan.
• Ytmonterade system reagerar snabbt för att bemöta vĂ€rmebehovet som uppstĂ„r, med en lĂ€gre vattentemperatur Ă€n för de ingjutna system. Det som inte framgĂ„r i figur 6c Ă€r att golvytetemperaturen blir rĂ€tt ojĂ€mn: man riskerar kĂ€nna var rören Ă€r placerade. ”KnĂ€et” som syns i figur 6d beror pĂ„ att vĂ€rme snabbt leds uppĂ„t i initiala skedet. DĂ€refter vĂ€rms betongplattan inunder systemet successivt, och vartefter plattan blir varmare avges mer vĂ€rme uppĂ„t.